Skip to content

Stockholmarna trampar igång våren

15/04/2012

Av Julia Holmberg

A car runs on money and makes you fat. A bicycle runs on fat and saves you money” skriver det brittiska klädföretaget Howies på sin blogg. Det ligger självklart något i det. Dessutom är den frihetskänsla som infinner sig när man cyklar svårslagen. Och när den autentiska, resurseffektiva och samtidigt hyperaktiva Stockholmslivsstilen gör sig påmind kan jag inte hjälpa att förundras över varför inte fler Stockholmare cyklar? Morgonträngseln i tunnelbanan, kaoset i pendeltågstrafiken och bilköerna som ringlar tätt genom hela Storstockholm där det ena vägarbetet avlöser det andra känns som anledningar nog att ta cykeln till jobbet.

Cykelresorna i Stockholm har ökat, ändå genomförs bara ca 8 % av alla resor i Stockholms innerstad på cykel och vi är långt ifrån Köpenhamn där hela 30 % av alla resor till och från skola och arbete sker via cykeln.Virgin Vacations rankningslista av världens bästa cykelstäder fanns inte någon svensk stad med, däremot två norska och såklart världens tredje bästa cykelstad- Köpenhamn. Frågan är varför Stockholm har så svårt att bli en cykelstad?

Medan andra städer i Europa satsar på cyklisterna känns det som att Stockholms makthavare inte har hängt med. I Köpenhamn äger alla en cykel, cykelnätet är dessutom utbrett och sammanhängande. I Köpenhamn kan man, till skillnad från Stockholm, ta med cykeln på alla pendeltåg och man har till och med installerat cykelpumpar och cykelställ på vissa pendeltåg. I Amsterdam utgör cyklingen hjärtat i stadens infrastruktur. Förutom världens bästa cykelnät finns här cykelgarage och cykeluthyrningar i varje gatuhörn. I London har man satsat på 6-filiga ”Cycle Superhighways” för att underlätta cykeltrafiken och i bergiga Trondheim har man installerat världens första cykellift.

Visst satsas det på cyklisterna även i Stockholm men det är satsningar initierade av cykelentusiasterna själva. På till exempel Bikertize kan du få betalt för reklam på din cykel. I Stockholm och Uppsala finns numera Cykelbyrån som förser kontor med cykelabonnemang- för ett par hundralappar i månaden kan företag få en stadscykel med sitt företags logga på och Cykelbyrån står för all cykelservice. Idag finns också Stockholm City Bikes på 94 ställen i Stockholm. När man lånar en Stockholm City Bike finns det möjlighet att använda sitt SL Access-kort som cykelkort- smidigt och enkelt. Cykelapparna och cykelbloggarna ökar, cykeln som modeaccessoar syns flitigt och på Norrlandsgatan i Stockholm ligger Bianchi Café and Cycles; en kombination av café och cykelbutik där människor möts för att äta och kanske för att diskutera cyklar. Stockholmarna verkar uppenbarligen älska cykeln men staden är långt ifrån “cykelvänlig”, i alla fall om den svenska “trygghetsnarkomanen” får säga sitt. 

Trots att Stockholm är långt ifrån övriga Europa vad det gäller satsning på cykelfrämjande infrastruktur verkar ändå Stockholmarna ha insett att framtidens enkla och smarta pendlande sker på cykeln- inte genom bilen. Regeringen har klubbat igenom att det ska byggas nya cykelbanor, cykelparkeringar och säkrare korsningar för cyklister i slutet av 2012. Om detta nu blir verklighet är det minst sagt på tiden.

Foto: Elin Bandmann

För härlig cykelinspiration av riktiga cykelentusiaster kolla in: Put the fun between your legs och Copenhagen Cycle Chic

Advertisements

Att förföra utan att vilseleda

04/04/2012

Av Elisabet Sjölund

Bilder är per definition vilseledande. Det var en av kommentarerna i en diskussion under seminariet ”HUDNÄRA – ett möte om kosmetika, förhoppningar, trender och vetenskap ” som Konsumentföreningen Stockholm (KfS) arrangerade häromveckan. I diskussionen om reklam och om huruvida man får och bör få använda manipulerade bilder i reklam för skönhetsprodukter medverkade bl.a. Gunnar Larsson, generaldirektör på Konsumentverket och Tomas Lenneryd; stylist med bakgrund inom mode och media.  Gunnar Larsson pratade om lagstiftningen som säger att reklam som av den genomsnittliga konsumenten uppfattas som vilseledande är förbjuden. Ett par exempel på reklamkampanjer som fällts i domstol togs upp.

Tomas Lenneryd å sin sida pekade på svårigheten att reglera och dra gränser – långt före de moderna bildbehandlingsprogrammens era var bilder just manipulerade versioner av verkligheten och allt handlar om hur vi förhåller oss till bilder.  I vår tid kan vi i allmänhet förhålla oss till manipulerade bilder, menar Lenneryd, och man bör även lära sina barn att kritiskt granska bilder och budskap. I England börjar man reglera manipulering av reklambilder – i annonser för hårvård får t.ex. fotografier inte längre redigeras med extra glans i håren. Reglering som dock blir svår att kontrollera, enligt Gunnar Larsson.

Retusch och manipulering av bilder berör och upprör. Stort rabalder uppstod då den norske, prisbelönte naturfotografen Terje Hellesö visade sig ha monterat sina påstått “naturliga” naturbilder. Bildvärlden skakades om en aning men kanske vi inte borde ha förvånats – vi vet ju att möjligheterna finns. Konstnärinnan Anna Utopia Giordano undersöker hur retusch påverkar uttryck när hon manipulerar kända målningar av Venus med Photoshop. Kritik mot bildmanipulerandet dyker upp på olika håll men samtidigt syns andra tendenser. SJ’s tidning Kupé  anger i senaste numret inte bara skribent, fotograf, stylist och hår- och makeupartist utan även vem som stått för retusch i ett fotoreportage – kreatören bakom bildmanipulationen.

Vi vill bli förförda men vi vill inte bli lurade. Att en bild av en pipa inte är en pipa har vi hört (eller läst) förr – kanske är det en rimlig utgångspunkt i en alltmer Photoshoppad värld.

Lokala livsstilsmagasin tecken i tiden

16/03/2012

Av: Elin Åström Rudberg

Förra veckan damp det ner en ny gratistidning i i min brevlåda. Det var det första numret av “Vasastan Magasin” som ska komma ut fem gånger per år och innehålla lokala nyheter, intervjuer med lokala personligheter, reportage med mera.

Det är ingen slump att det här magasinet utkommer just nu. Lokalsamhället upplever en slags renässans och då syftar jag inte bara på den svenska matscenen där det lokalproducerade har exploaterats in absurdum av alla från “genuina” små producenter av råvaror till stora livsmedelsföretag. Nej, “kvarters-trenden” sträcker sig längre bort än så och berör allt som man kan göra, hitta och köpa inom ett lagom gångavstånd från sitt hem.

Det är framförallt i storstadsområden som det lokala utbudet har blivit viktigare de senaste åren. Lokala aktörer bidrar till en levande stadsdel och framstår som en motpol till det anonyma och globaliserade samhället som de flesta människor annars lever i. Suget efter lokala nyheter är stort; vi har kanske aldrig varit lika intresserade av att få läsa om affärsidkarna bakom kvarterskrogen, programmet på den närmaste öppna förskolan eller hur planerna ser ut för upprustningen av den lokala parken.

Vad är det då som driver denna trend? Jag nämnde “motreaktionen” mot en globaliserad och anonym värld ovan. Upplevd tidsbrist och längtan efter ett enkelt liv ur ett rent logistiskt perspektiv är en annan möjlig drivkraft; om den mesta service du vill kunna ta del av under en vanlig vecka finns nära ditt hem blir vardagen lättare att hantera.

Att ha nära till det lokala utbudet av restauranger, barer, butiker och caféer är även en status-markör. Att kunna gå ner till det härligt mysiga bohem-caféet på hörnet en lördagsmorgon med en tidning under armen för att sedan kika in i kafferosteriet och second-hand butiken längre ner på gatan symboliserar en livsstil som har blivit allt mer attraktiv.

Det är också en livsstil som känns internationell, som påminner oss i Sverige om storstäder som Paris och New York med dess myllrande folkliv, marknader och kultur. På så sätt är den lokala trenden kopplad till dess motsats: globaliseringen. Fler och fler svenskar reser och blir inspirerade av kulturer i andra länder och vill gärna att deras eget kvarter också ska känns mer internationellt. Så även om det lokala blir viktigare är internationell inspiration en förutsättning för att kvarterslivet ska blomstra. Jag är övertygad om att det här är en trend på frammarsch; extremt lokala initiativ med en internationell touch – det är framtidens melodi.

Och precis när jag ska publicera det här inlägget läser jag att den lokalt inriktade och crowdsourcade sajten Yelp ska lanseras i Stockholm: “Ny guide till Stockholm lanseras” på dn.se. Även det ett tecken i tiden.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

“Elin lyssnar på How will I know av Whitney Houston”: transparens och privatliv i sociala medier

06/03/2012

Av: Elin Åström Rudberg

Mysterierna är många på Internet i allmänhet och i sociala medier i synnerhet. Jag använder flitigt alla möjliga typer av webbsidor och signar glatt upp mig på nya tjänster som kräver inloggning, ofta utan att reflektera särskilt mycket över det. Som de flesta konsumenter älskar jag möjligheterna som Internet innebär, men jag förstår inte särskilt mycket av hur allting egentligen fungerar.

På sistone har jag funderat på kopplingen mellan Spotify och Facebook och hur det egentligen fungerar. För ett tag sedan, minns inte exakt när, blev det helt plötsligt obligatoriskt (rätta mig om jag har fel) att gå genom sitt Facebook konto för att kunna använda sitt Spotify konto. På så sätt är hela mitt Facebook-liv numera integrerat med den musik jag lyssnar på. Jag ser vad alla mina Facebook-kontakter lyssnar på för musik i en kolumn till höger på Spotify (“jaha, Lisa lyssnar country, det visste jag inte”) och jag ser topplistor över de mest populära låtarna i min bekantskapskrets. Mina Facebook-vänner kan också se mina förehavanden på Spotify (antar jag – mitt eget namn dyker ju aldrig upp i kolumnen till höger när jag själv är inloggad).

På många sätt är det här en fantastisk utveckling. Att dela med sig, bli inspirerad och komma i kontakt med människor är grunden i all social media. Men samtidigt finns där en krypande obehaglig känsla. Det är som att jag inte har någon kontroll över vilka av mina förehavanden på Internet som publiceras för andra. Jag trodde att jag hade stängt av funktionen som styr om de låtar jag lyssnar på blir synliga för alla mina kontakter på Facebook, eller åtminstone försökte jag göra det genom inställningsmenyn på Facbook, men det verkar inte ha fungerat. Och sen glömde jag bort det. För allvarligt talat – vem bryr sig egentligen? Informationsflödena på Facebook och numera även på Spotify är så oöverskådliga och för det mesta ointressanta att jag knappt snappar upp något längre. 

Men samtidigt – hur långt ska delandet och insynen gå? I mina mest radikala framtidsscenarier står det uppdateringar i stil med “Elin googlar på tandläkare i Vasastan” i mitt Facebook-flöde. Och ja – ni kan ju bara tänka er vilka andra, och mycket mer privata sökningar som skulle kunna bli en del av mitt Facebook-jag. Den dagen kommer jag allvarligt överväga att släcka ner stora delar av mitt digitala liv. Om jag bara förstår hur man ska göra.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Den interaktiva reklamen som skannar dig

24/02/2012

Av: Åsa Jonsson

I en busskur på Oxford St i London kan man, från och med i onsdags och två veckor framöver, se en 40 sekunder lång reklamfilm för fattiga kvinnors rätt till utbildning

….om man är kvinna vill säga.

Filmen är en del av “Because I Am a Girl”-kampanjen som drivs av barnvälgörenhetsorganisationen Plan UK och är den första i Storbritannien där annonsen interagerar med sin omgivning. En HD-kamera skannar förbipasserande och ska på så vis kunna avläsa könet på personen. Se filmen här. Detta görs med hjälp av en inbyggd dator som analyserar avståndet mellan ögonen, bredd på näsan och käk- samt kindbenslängd. Läs mer om kampanjen på The Independent.

Initiativet är ytterligare ett steg i den riktning där vi kommer ges (eller drabbas) av skräddarsydd reklam utifrån parametrar som utseende, intressen, kön, vanor, mat vi äter etc. I köpcentrum i Täby och Nacka har man i anslutning till parkeringshuset satt in liknande teknik för att, beroende på vilken bil man kör, visa reklam som man tror passar målgruppen.

Frågan är vad utnyttjandet av teknik i dessa syften betyder för integriteten då information om ens person sparas, filtreras och analyseras i kommersiella syften. Om reklamen sedan ändras beroende på personen som passerar så kan utomstående få information om vem man är utan att man själv kunnat påverka om den ska vara offentlig eller inte. Riktad reklam är i sig inget nytt och har provats i många olika varianter. För de som te x har ett ICA-kort innebär det att få reklam som baseras på de inköp man gör. Och visst kan det vara skönt att inte hela tiden bli belamrad med information som är helt ointressant. Men då syftet hela tiden är att man ska spendera mer pengar känner man sig i slutänden bara lurad. Vad finns den verkliga nyttan för oss som människor och det liv som vi lever?

Den tekniska utvecklingen med dess möjligheter ställer även högre krav på de som utformar reklamen, hur, var, i vilka sammanhang den används, och den upplevelse den faktiskt kan förmedla av varumärket för konsumenten. Här visas ett exempel från 2010, på hur man på ett roligt och interaktivt sätt utforskat varumärkets och uttryck och känsla.

Mattrender 2012: del 2 av 2

07/02/2012

Av: Elin Åström Rudberg, Elisabet Sjölund och Åsa Jonsson

Här är  den rafflande fortsättningen; del 2 av 2 i Consumer Insight:s trendspaning med matfokus – i förra inlägget siade vi om influenser från förr och från öst, om konceptuella middagar, om ostnörderi och om hållbarhet som hygienfaktor. Här nedan sammanfattar vi ytterligare fem spaningar om vart måltidsvindarna kan tänkas blåsa i år. Sammanfattningsvis handlar mycket av det vi skönjer och ger smakprov på här om en dragning åt det kända och nostalgiska. Trots en del nya och tidigare oprövade tvistar och en fortsatt strävan efter ökad effektivitet så ser vi, kanske driven av en allmän osäkerhet och oro i samhället, en längtan efter trygga och tröstande måltider.

KLASSISK KROGMAT

När vi äter ute kommer nog fokus ofta att vara på enkla men robusta klassiker –  även om vi, som vi i förra inlägget konstaterade,  i hemmaköken försiktigt börjar lära oss att laga den typen av mat så passar vi nog gärna på att beställa klassisk mat på krogen. Arlas konditorirapport 2011 pekade just på vurmen för klassiska kakor och konditoribesök, eventuellt med en modern tvist. Även i matväg är det nog fortsatt läge för klassiska kompositioner på bistrokrogar där fokus hamnar mer på hantverket och ger potential för jämförelse: vem gör den här stadsdelens bästa Biff Rydberg, Parisare, o.s.v. ?

BRÖDFÖDA

Brödet gör comeback;  LCHF och GI-trenderna till trots – eller kanske just som en mottrend: ostmackan är en treat; den är nostalgi, lite tröst och trygghet som kommer att behövas i år. Det vita brödet kommer att ta revansch på surdegen. Fattiga riddare, korvmackor, smörgåstårta, landgång. Överhuvudtaget kan nog smörgåsen som måltid; med dragning åt smörrebröd, växa till sig; det blir mer än baguette, ciabatta och focaccia som vi är vana att se lunchmackan. Det blir rustikt tyskt och danskt rågigt såväl som mjukt, sirapssött och vitt.

MER MOBIL MAT

Mobila matserveringar i olika utformande och skala – små vagnar eller stora lastbilar; vi har sett det utomlands och delvis här. Det kommer att dyka upp fler och med ett bredare och mer sofistikerat sortiment; säkert med nya, roliga idéer. Vi har tidigare nämnt Allan & Fallans Våfflor och Gulaschvagnen som är exempel från den mindre skalan… Även leverans av livsmedelsvaror hem till dörren blir ett viktigare komplement till traditionella dagligvarubutiker. Förra året  slog de färdigkomponerade matkassarna igenom på riktigt i Sverige. I Stockholm skulle helt plötsligt ALLA prenumerera på matkassar och matkassen utsågs till Årets Julklapp av HUI. I år får vi se mer hemleverans av vanliga matvaror och andra stapelvaror som är tråkiga och jobbiga för konsumenter att handla själva. En uppdaterad mjölkbil som komplement till glassbilen hjälper oss med vardagsbestyren. Med en app till telefonen väljer du själv vilken signaturmelodi som spelas när bilen trafikerar ditt kvarter med färska mejerivaror.

ACCEPTANS GENOM TRANSPARENS

Billig vardagsmat behöver inte vara dålig och skamfylld i varukorgen, så länge kvaliteten är god och produkterna naturliga. Fokus på smart konsumtion ökar ytterligare – genom att fler läser innehållsförteckningen (och att det nu sätts högre press på tydligare mörkning och transparens genom bl.a. skärpt EU-lagstiftning) kan vi jämföra och se att allt som ser överprocessat ut inte behöver vara det. Detta leder till en ökad acceptans av tidigare ratade produkter, back to basics i form av helkonserver o.s.v…

MAT I MEDIA

Tittar man på tv4:s programtablå en onsdagsafton i januari mellan klockan 17.00 och 22.00 så erbjuds man Matmissbrukarna, Full Frys, Biggest looser Sverige och Sveriges Mästerkock, både i form av repriser och nya avsnitt. Lotto och Nyheter; sammanlagt  35 minuter av fem timmars sändningstid är undantagna från temat: mat och livsmedelskonsumtion. Det är gastrologi, kemi, biologi, psykologi, teknik, show och buskis. Mat är uppenbarligen underhållning och programmen som bearbetar temat skulle kunna fylla en egen specialkanal medan vi, någon gång inom en snar framtid kanske kommer att få nog av matpratet. Frågan är vad vi ska prata om då… och vad vi ska skriva om?

Mattrender 2012: del 1 av 2

24/01/2012

Av: Elin Åström Rudberg, Elisabet Sjölund och Åsa Jonsson

Om man är intresserad av mat, kultur och konsumtion är det lätt att bli lite nedslagen så här i mitten på januari. De flesta butiker nöjer sig med att marknadsföra basvaror som köttbullar, prinskorvar och makaroner och i vintermörkret lyser inspirationen ofta med sin frånvaro. Men matåret 2012  kommer att innehålla mycket mer spännande inslag än så.

Vi delar med oss av 10 matfenomen som vi tror på 2012; här kommer de fem första, nästföljande fem publicerar vi om en vecka;  den 13 januari. Håller du med oss eller inte? Vi tar gärna emot kommentarer och synpunkter.

SILL I DILL MED POTATIS TILL

Vi är inte färdiga med att hylla mat som är lokal, säsongsanpassad och historiskt rotad (när det idag nästan är lättare att få tag i processad citrongrässås från andra världsdelar än svensk dill så blir dillen exklusiv). Vi fortsätter att återupptäcka det gamla skafferiet; nu även hemma – det har ju varit hett på finkrogar ett tag men nu börjar det breda ut sig till hemmamatlagningen och vardagsmaten. Smakmässigt ser vi ett uppsving för gamla kryddor; dill som sagt och gräslök, senap i olika sammanhang, pepparrot och gamla typiska snapskryddor.

ÖST- OCH CENTRALEUROPA PÅ FRAMMARSCH

Nu är vi trötta på sushi och thaimat. Det öst- och centraleuropeiska köket känns nytt och annorlunda men ändå klassiskt och traditionellt. Här kanske vi blir inspirerade av matscenen i Nordamerika där det länga funnits en stor grupp människor med östeuropeisk bakgrund som skapat sina egna varianter i sina nya hemländer som USA och Kanada. Montreal är t ex känt för sina östeuropeiska “smoked meat-sandwiches” som serveras med inlagda gurkor, pommes frites och Cherry Coke (mest känt är Schwartz’s Delicatessen). Det blir mer av inlagda gurkor, rödbetssoppa, piroger, rösti och knödel.

KONCEPT OCH RITUALMAT

2012 kommer vi att se mer av koncept/”tillsammansmat”; mat som är anpassad för sammanhanget och gärna får bli lite rituell – tänk fondue, raclette, stora BBQs som vi inte varit vana att se dem. När vi väl är många som äter tillsammans så vill vi passa på att äta sådant som “kräver” ett större sällskap och som vi verkligen kan mötas kring: helstekt gris kanske? Dessutom fortsätter och utvecklas trenden från förra året med restauranger som har en bestämd meny/måltidskomposition per kväll, styrd av råvarutillgång och säsong. 19Glas och Gastrologik i Stockholm är exempel på krogar med för dagen skräddarsydda menyer. Det blir mer tydliga teman och färre konsumentval på krogen för effektiv logistik, säsongsanpassning och kärnfullhet.

FRÅN KORVSTOPPNING TILL OSTYSTNING

2010 lämnade Södermalmsborna i Stockholm sina surdegar på “hotell” när de var på semester och 2011 stoppades det korv så det stod härliga till – så vad kommer  alla hipsters favoritsysselsättning bli 2012? Vi tror att ostystning har potential att bli en favorit bland matlagningsintresserade storstadsbor som längtar efter mer autenticitet i sin vardag. Ost är något för finsmakare och är dessutom helt rätt enligt LCHFs alla regler. Den senaste tiden har vi även sett allt mer av vackert arrangerade ostar i livsstilsmagasinens reportage och denna trend ligger även i linje med det ökade intresset för självhushållning som vi skrivit om tidigare på bloggen. Mer inspiration  för ostälskare: Jürrs mejeri och Vilhelmsdals ost.

MILJÖVÄNLIGT BLIR HYGIENFAKTOR 

Arla har överskott på ekologisk mjölk kunde vi läsa i bland annat DN häromdagen, så numera fylls ofta de vanliga mjölkförpackningarna med KRAV- märkt innehåll. Att köpa uttalat ekologiskt är fortsatt en nischmarknad. Att däremot köpa matvaror som uppfyller olika miljövänliga och etiska kriterier som en basfaktor blir mer och mer viktigt. Under 2012 kommer konsumenterna att förvänta sig en högre miniminivå från både butiker och varumärken.

Fortsättning följer nästa vecka…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

%d bloggers like this: