Skip to content

I dag vill alla vara en modern renässansmänniska

07/12/2011

Av: Elin Åström Rudberg

Det går inflation i prestationer i dag. Idealet är att ha hunnit med så mycket som möjligt i livet och gärna innan man fyllt 30. Det ska vara lite kultur, lite välgörenhet, lite business och lite intressanta hobby- aktiviteter. Toppat med genomgående högsta betyg så klart, både i gymnasiet och efteråt.

Enligt en välskriven artikel i New York Times om fenomenet “super people” har det blivit allt svårare att komma in på de mest prestigefyllda utbildningarna i USA.  1971 så kom 19 procent av alla sökande till amerikanska så kallade Ivy League Universitet in på sin utbildning, 2011 är den siffran 6 procent. Det räcker inte längre med topp-betyg, man måste ha presterat utanför klassrummet också. Kanske startat ett företag, byggt ett barnhem i Bolivia, startat en ideell förening, vunnit juniormästerskapen i bergsklättring osv. Mönstret känns igen även från de bästa svenska utbildningarna på högskolor och universitet.

Parallellt ser vi hur retoriken kopplat till olika yrkesgrupper förändras för att ge ett intryck av professionalisering. Det heter inte längre städare, utan lokalvårdare. Inte dagisfröken utan förskolepedagog. När man skriver klagobrev till amerikanska företags kundtjänst får man inte ett svar undertecknat “Elisabeth Johnson, Customer Service” utan “Elisabeth Johnson, Customer Correspondence Specialist”. I många fall är det ett förståeligt sätt att höja vissa yrkesgruppers status men det är intressant att detta sker parallellt med prestationshetsen inom skolan.

Jag vet inte vad som kom först; sofistikeringen av yrkestitlar eller större krav på prestationer innan man ens kommer ut i arbetslivet; troligtvis växelverkar dessa processer på något sätt. Båda är i alla fall symptom på vårt kunskapstörstande samhälle.

I dag vill alla vara en modern renässansmänniska som behärskar det högteknologiska livets alla aspekter kombinerat med djup kunskap om de traditionella vetenskaperna. Det är bara att titta på vilken status allmänbildning har fått i dagens samhälle (om detta har ju bland annat United Minds VD Marie Söderqvist Tralau skrivit) eller att det numera har blivit häftigt att kalla sig själv för nörd. Från  skällsord till statusfylld beteckning som bärs upp med stolthet; det går knappt att läsa en intervju med en framgångsrik person utan att stöta på uttrycket: “jag är ju lite av en nörd…”.

Samtidigt som vi har detta fokus på hur allmänbildade och duktiga dagens unga är, eller ja tvingas vara, för att ens få jobb som lokalvårdare, så finns det en annan sida av diskussionen. Att kunskap i dag blir allt mer ytlig. Att förmågan att problematisera bakomliggande orsaker till vedertagen fakta försämras. Den svenska skolan halkar efter i internationella undersökningar som Pisa, särskilt inom naturvetenskapliga ämnen. Dessutom diskuteras betygssystemen i svenska skolor; i en nyligen genomförd undersökning sätter Skolinspektionen IG på var nionde elev där läraren på elevens egna skola satt ett MVG, skriver Göteborgs-Posten. Man kan fråga sig hur pålitliga resultaten är om bedömningen är så godtycklig.

Till sist kan man fråga sig: har vi blivit smartare eller är det bara normen för vad det innebär att vara smart som har förflyttats? Som med så mycket annat ligger svaret säkerligen någonstans mitt i mellan. Dagens unga verkar i alla fall få ställa in sig på att konkurrensen i samhället kommer att fortsätta att hårdna. Så det är bara att ligga i med plugget, träning och egna företagsidéer om man ska ha någon chans. Och så gärna lite ideellt arbete ovanpå det.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

2 Comments leave one →
  1. Erik permalink
    24/02/2012 1:38 pm

    Bra skrivet Elin men du skriver det egentligen själv om varför man det inte räcker till med MVG i varje ämne l skolan. Med privatiseringen av skolan lockas elever till gymnasium där utgångsbetygets medelsnitt ligger högt. Därav denna generösa betygsutdelning i dessa skolor. Betyget har inte längre samma vikt som det hade en gång i tiden när det var bättre reglerat och styrt. Att skolinspektionen underkänner elever, som fått MVG av sin egna skola är ju bevisföringen. Skolbetygen har således inte längre samma betydelse då alla går ut med toppbetyg och det som skiljer ut dom bästa är prestationerna utanför skolan. Detta går hand i hand med rekryteringens trender, rätt person på rätt plats och där CV spelar inte lika stor roll som det personliga varumärket.

Trackbacks

  1. Dumhet kan också vara smart « Consumer Insight

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: