Den fula maten

Av Elisabet Sjölund

Min hemkunskapslärare på högstadiet gjorde hela klassen uppmärksam på att vi äter med ögat. ”Ögat, tänk på ögat”, sade hon menande när jag och min bästa kompis ställde fram kastrullen på bordet i stället för att använda, de av hemkunskapskurserna sedan 70-talet nyttjade, uppläggningsfaten. ”Skönhet ligger i betraktarens öga”, menade jag och bästisen som tyckte att kastrullerna var snyggare. Att upplevelsen av mat och det man äter ofta påverkas av hur det ser ut kunde vi dock hålla med om.

I juli skrev bland annat Dagens Nyheter om morötter som ratas av butikerna på grund av att deras utseende inte håller måttet. EU har tidigare tillämpat regler rörande ojämnheter hos olika frukter och grönsaker men detta regelverk har avskaffats. Livsmedelsgas för köttförpackningar innehåller ofta syrgas – med syfte att förstärka den röda färgen men med bieffekten att köttets hållbarhet och kvalitet försämras jämfört med andra förvaringsmetoder. Även detta har belysts i medierna under året.

Med varnande rapporter om matsvinnets negativa miljöpåverkan och resursslöseri verkar det i allt fler fall orimligt att av estetiska skäl döma ut livsmedel, eller ännu värre – påverka dem till sämre kvalitet. Förväntningarna om hur en gurka ska se ut eller vilken färg kött ska ha har påverkats av vad vi blivit vana vid att se men förhoppningsvis är det inte för sent att bredda referensramarna och bli mer tillåtande. Om inte annat kanske en speciell, svagt belyst hörna i matbutiken kan tillägnas den fula maten och de konsumenter som vågar sig dit…

Ps. Genom ett besök på en restaurang där du serveras och äter i totalt mörker, t.ex. Svartkrogen, kan du testa och utreda den visuella perceptionens (eller avsaknaden av densamma) påverkan på din måltidsupplevelse…