Skip to content

Värt att vänta på – om kvalitetstid, genvägar och matkonsumtion

14/08/2012

Av Elisabet Sjölund

Tid är en lyxvara vilket manifesterar sig på ett lite paradoxalt sätt i vår konsumtion och i produkter och tjänster. Vi måste prioritera – men vad förtjänar egentligen vår dyrbara tid?

Långkok och surdegsbröd blev finmat. Det som förr handlade om hushållsekonomi och strategier för att förlänga hållbarhet för livsmedlen handlar idag om att konsten och förståndet att avnjuta den upplevda kvaliteten av “långsam mognad” –  årgångsviner och riktigt långlagrade ostar är gamla exempel på statusmarkörer. Surdegsbagerierna finns i vart och vartannat kvarter idag.  Trots do-it-yourself-vurmen och den bekväma tillgången till hotell för våra små älsklingsdegar när vi reser bort köper nog de flesta sin levain färdigbakad. Vi betalar premium för upplevelsekvaliteten av det långsamma och för tiden vi inte själva hade att lägga ned på att odla kulturen; att vänta på naturens gång. På analogt vis har vi sett hur vintage- och second hand-marknaden exploderat som forum för införskaffande av naturligt, av tiden patinerade produkter. Blixtsnabbt.

Vissa genvägar anses okej; andra sänker status. Produkter med prefixet “snabb-” bidrar sällan till premiumstatus; de upplevs i stället som billiga lågkvalitetsalternativ. Snabbkaffe, snabbmakaroner, instant noodle soup. Snabburgare. Produkter som inte bara ska tillredas snabbt utan även förväntas konsumeras snabbt och vars tillredningsprocess raffinerats till att inte alls vänta på naturens gång. Kaffe tillrett i en åttatimmars kallbryggningsprocess med apparatur som till utseende för tankarna till kemilaboratorium och timglas, finns nu för hemmet och sägs smaka unikt. Snabbkaffe kanske känns mindre premium än någonsin?

Färdigkokta och skalade ägg –  en genväg värd att betala för?

Heinz ketchup only comes out when it’s ready to… Idag finns den långsamma ketchupen (borde den ens klassas som fast moving consumer goods/ snabbrörlig konsumentvara?)  även i klämflaskor och upp-och-nerflaskor som lanserats i sann convenience-anda  –  förpackningar som adderar värde och betalningsvilja genom att vara praktiska och lösa vardagsproblem – men som kanske ändrar vårt förhållande till innehållet.  Är det så att produkter som vi konsumenter accepterar att vänta på faktiskt upplevs som BRA; kan vår vilja att vänta komma att bli en kvalitetsindikator? En delvis sorglig tanke när man inser att för kvalitetsprodukter accepterar vi ibland undermålig förpackningsfunktion: St Dalfour’s marmelad är omöjlig att få ut i slutet, ur sin höga, smala, glasburk med svår profil som ingen marmeladsked i världen rår på. Man köper den ändå… och skrapar ur det nästan sista. Det är det värt.

Advertisements

NINEs sommartrender 2012

06/07/2012

Av Julia Holmberg, Karolina Pamp och Elisabet Sjölund

På konsulters vis börjar vi med sammanfattningen: sommarens konsumenttrender handlar om att göra det svåra lite enklare och det enkla lite svårare.  På sommarlovet vill vi anamma allt det där genuina och långsamma som vi pratat och läst om hela året men som inte riktigt rymdes i livspusslet. Huruvida det ryms i semesterpusslet återstår att se… och genvägar finns förstås alltid om den där lyxiga tiden trots allt skulle ta slut.

Svenska sommarlovspärlor lockar fortfarande

Vädret till trots väljer många idag att spendera semestern i (utvalda delar av) Sverige – Gotland, Österlen och Göteborgs och Stockholms skärgårdar fortsätter att locka mången sommarlovsrusig tjänsteman som söker det genuina, äkta och autentiska på de destinationer de väljer att semestra. Nostalgin lockar. Som lite kuriosa kan vi konstatera att man, för att slippa eller åtminstone tona ner stämpeln som nollåtta eller turist, numera kan smälta in som lantis genom att ta en kurs i den lokala dialekten. Enligt NINEs spaningar förekommer kurser i till exempel Skånska (För Sommargäster?).

Med glamping blir naturen tillgänglig för fler

Campingen har gjort comeback och svenskarna älskar sitt friluftsliv och sin allemansrätt. Efterfrågan på genuina naturupplevelser och friluftsaktiviteter är enorm. De som inte jublar över torrdass, blöt packning och frystorkad mat har idag ett allt större utbud av tjänster att tillgå för att ändå närma sig naturen. Lyx och äventyr kombineras och produktifieras genom ’glampingen’ . Enligt HUI är ’glamping’ den hetaste semestertrenden.

När grillen tänds tar Hen semester

Grillning är som vanligt så här års ett hett ämne. Överösta av nya burgarrecept med högrev, andvändarinformaiton om muurikor och grilltermometrar kan vi konstatera att vi lyckats göra ytterligare en “enkel sommarsyssla” till materialsport. Att grilla är som bekant inte bara en symbol för sommaren utan även en manlig statussymbol.  Huruvida elden, röken och  alla redskap spelar in är oklart men härden lockar idag även de minst metrosexuella männen till matlagning och mest populärt att grilla är, enligt ICAs rapport På grillen, kött. Enligt vetenskapliga studier förknippar vi kött med manlighet.  När könsrollerna suddats ut alltmer i vardagen blir sommarlovet kanske ett  gyllene tillfälle att värna om traditioner och anamma gamla vanor utan att skämmas. Männen grillar biffen med en stödöl, kvinnorna dukar och blandar ihop en fräsch sallad under trevligt småprat.

Vi smakar saft och tar farväl av rosévinet

Lemonad, saft och snaps utan alkohol – utbudet och försäljningen av alkoholfri dryck ökar och i sommar sippar vi på diverse nya varianter – utan att behöva göra avkall på smaken.

Rosévinet som varit sommarens signaturdryck sjunger på sista versen, sägs det.  Nästa säsong kommer det rosa vinet att vara lika omodernt som den rosa skjortan. Mingeltillställningar med kreddfaktor måste förändras och förnyas och experter som bland annat tittat på Englands dryckestrender har nu alltså förutspått det rosa vinets död till förmån för det… orangea vinet; ett vin utan svavel och med naturjäst som smakar gammeldags och sägs vara dyrt och svårt att dricka och att få tag i. Med andra ord: ett vin som gjort för vår tids konsument som gärna gör det lätta lite svårare.

Vi springer för livet

Nu ska vi inte bara springa… utan nu kan vi även lyssna på radio om löpning, läsa böcker om löpning, blogga om löpning och helst ska vi åstadkomma något välgörande för andra medan vi springer.

Sveriges Radio P1 ska sända ett radioprogram; Upploppet – de nya löparna  berättar springhistorierna som skaver och känns. En serie om drogberoende, löparklänningar, kärleksmöten, elitism och festivalgemenskap. Det inte blir något traditionellt sportprogram där det kommer att rabblas resultat eller ett hälsoprogram utan avhandlar löpning som ett populärkulturellt fenomen.

När rockbandet Death Cab for Cutie skulle ge sig ut på turné sparade de ihop alla pengar som de vanligtvis lade ut på sprit, enligt sångaren 400 dollar per kväll, och köpte ett löpband. Löparen Anne Mahlum brukade springa förbi ett härbärge under sina rundor i Philadelphia. En dag fick hon idé. Hon bestämde sig för att starta en löparklubb för hemlösa. Anne Mahlum startade med en liten grupp på nio entusiaster, som snabbt växte till 1500 medlemmar över hela USA.

Vi badar nakna

Så det så

Kommersiella ytor optimeras som moderna stimulanspaket

Nu öppnar allt fler heldagshäng. Butik, bar och barberare i en och samma lokal,  krogar med nästan dygnet-runt öppet för alla måltidstyper och sociala sammanhang, kaféer kombinerade med motorcykelmekverkstäder och yogasalonger… Alla sinnen ska tillfredsställas, alla i familjen ska aktiveras.

Sommaren är räddad..

…och glad sommar önskar NINEs ConsumerInsight-gäng

From brand to a stand

26/06/2012

Av Julia Holmberg

Det har pratats ett bra tag nu om att vi befinner oss i ett paradigmskifte; globaliseringen och den digitala utvecklingen har fört oss in i ett nytt paradigm där den ökade transparensen gör att näringsliv, politik och civilsamhället kan inte längre skiljas åt. Man pratar om att det skett ett skifte i värderingar. Nu handlar det inte om att bara ha en CSR-avdelning utan nu måste företagen ta ansvar för samhällsbyggnad och att själva skriva på samhällskontraktet. Ta tex Skandia som driver samhällsengagemang genom att erbjuda sina anställda att volontärarbeta två timmar i månaden som en del av deras egen verksamhet Idéer för livet.

Att gå från att bara vara ett varumärke till att ta ställning handlar om att vara samhällsutvecklare istället för att vara marknadsledande och framförallt att delta istället för att göra allt för att slippa ta ställning. Under Occupy Wall Street tog Ben & Jerry’s tydlig politisk ställning genom deras slogan ”We stand with you” och Chryslers uppmärksammade Superbowl reklam med Clint Eastwood innehöll en tydlig samhällskritik och var tydligt pro-Obama. Starbucks driver en rad samhällsbyggande engagemang, bland annat har de samlat ihop över 11 miljoner dollar för att hjälpa till i kampen om jobben för de unga i USA. Och i veckan, under Cannes Lions, annonserades “världens bästa reklamfilm” nämligen Chipotles “back to the start” vilken sägs ha smittat av sig på även MC Donald’s djurhållningspolicy.

”Do good shit!” pratade debattören och Mindparkchefen Joakim Jardenberg om under Webbdagarna 2012  i Stockholm. Det kan tyckas vara uttjatat och en självklarhet. Konsumenter förväntar sig ärlighet, ett större samhällsansvar och ställningstagande från företag och de sociala medierna kommer definitivt att straffa de som inte hänger med. Frågan är dock vilken kurs företagen ska hålla och i vilken grad de vågar ta politisk ställning och framför allt hur ska politikerna förhålla sig till att företagen börjar ge sig in på deras område?


Slutet på historien?

25/05/2012

Av Elisabet Sjölund

Story-telling. Begreppet är nu stött och blött sedan en tid tillbaka. Idag skall alla produkter och varumärken berätta en historia. En historia som handlar om ursprung och genuinitet, någonting som ger produkten existensberättigande och skapar mening. Ja, ni har hört och läst det här förr. Jag bläddrar i en nyutgiven tidskrift och möts av annonser för skor, snabbmat, inredningsprylar, alkoholhaltiga drycker: annonser för i stort sett vad som helst visar gulnande ark, fotografier från förr, hantverksmiljöer och namnet på någon sorts grundare med möjlig anknytning till det som varumärket är idag. Även explicit i copyn: Ord som original och historia, årtal utskrivna med siffror med sirliga typsnitt…. och jag tänker att för att sticka ut; för att differentiera sig idag måste man ropa högt och man måste kanske ropa: JAG HAR INGEN HISTORIA ATT BERÄTTA. MEN JAG ÄR VÄRD ER KÄRLEK ÄNDÅ.

Konsumentens makt…

15/05/2012

Ingen har väl missat årets H&M bikinireklam..och debatt..

http://blogg.cancerfonden.se/blog/2012/05/10/hm-beklagar-sin-baddraktskampanj/

Top-down eller bottom-up? Perspektiv på livet och livslinjen

30/04/2012

Av Elisabet Sjölund

När Facebook introducerade sin Timeline uppstod (inte oväntat) debatt och diskussion, naturligtvis om integritet och hur rättigheter till information används och kan användas av olika parter, men också om själva gränssnittet. Alla har inte uppskattat det nya formatet som exponerar aktiviteter i tidsordning. Det är lättare att få översikt över våra egna och våra vänners liv på Facebook, tidslinjen ger ett annat perspektiv; man kan upptäcka mönster. Skogen som tidigare skymdes av träden kanske börjar synas. På gott och ont.

Facebook ger oss möjlighet att publicera en regisserad bild av oss själva. När vi vant oss vid tidslinjen kanske det nya perspektivet formar och påverkar våra statusuppdateringar och inlägg med ett tydligare “top-down”-perspektiv; dvs att vi primärt utgår från helheten och översikten. Känns min profil lite väl husmorsmysig; dominerar kanelbullebilderna? Dags att checka in på några krogar…. Verkar jag oseriös? Dags att länka till en akademisk artikel… Den tidslinje som nu visar bilden av oss som summan av de separata inlägg vi gjort under de senaste åren… som byggts “bottom-up”, utan tanken på att allt skulle syntetiseras, kan förstås i efterhand redigeras och snyggas till.

När dagligvaruhandlare med medlemskort skickar ut rabattkuponger på de varor som dominerat våra varukorgar på sistone blir vi också varse om våra mönster och vanor. Detta tog  Åsa Jonsson upp i inlägget Den interaktiva reklamen som skannar dig; om hur information om oss exponeras publikt när reklamen utnyttjar ny teknik. Blir vi glada över att vi får rabatt på storpack chips? Börjar vi någonstans fundera på helheten i matkorgen, vad den säger om oss? Får den oss att välja annorlunda nästa gång vi handlar med kundkort?

I personlighetstester, såsom Meyers Briggs Type Indicator, handlar ofta delar om huruvida man föredrar att arbeta och lösa problem top-down eller bottom-up och säkert är detta till viss del rotat i våra personligheter. Delvis kan det nog dock formas genom varseblivning om mönster – i en tid när vi är allt mer publika i vad vi gör, när gränserna mellan privat och publik sfär suddas ut, blir våra aktiviteter och handlingar tydligare både för oss själva och andra –  något som kan tänkas hejda det spontanitetsideal som samtidigt sägs råda.

Vi lämnar spår och kan läsa resultatet; vår egen karta, till exempel genom de digitala och analoga annonser som riktas till oss och genom en överblick av vår Tidslinje. Med övning och strategi borde vi iterativt kunna forma ett “jag” som uttrycker precis det vi vill. Så kanske kommer nästa spelsuccé att handla om vem som är bäst på att locka exakt rätt annonsörer till sin sida på Facebook

Läs om vad andra bloggar postat om Facebook’s Timeline

Glimtar från Milano

26/04/2012

Av Elisabet Sjölund

NINEs Creative Director Isabelle Dahlborg Lidström besökte vårens designvecka i Milano och kom tillbaka till Stockholm med inspiration och exempel på de senaste uttrycken från formvärldens stora samlingspunkt.  ”… det känns fortfarande som om hantverket regerar i formspråk, tanke och handling, hälsar Isabelle. Här är några spaningar:

Manufaktur och natur
Naturen fyller fortfarande en stor roll som inspirations- och materialkälla. Ett tema inom denna bredare trend mot det naturliga, är mötet mellan det av människan bearbetade materialet, och det orört naturliga. Studenter från Holländska Piet Zwart Institute undersöker och inspireras i sin utställning Fabrikaat av hantverk och trädgårdens roll.

Bruksmaterial som bjuder in och ger plats åt naturen – insprängda i tegelmuren skapar de nya elementen liv och grönska. Brick Biotope från utställningen Fabrikaat av studenter vid Piet Zwart Institute i Rotterdam. Foto: Isabelle Dahlborg Lidström

Vackra strukturer i trä där naturens form och mönster förstärkts med färg - ytterligare ett lyckat exempel på samverkan mellan människa och natur, från Royal College of Art. Foto: Isabelle Dahlborg Lidström

Papper och massa
Papper och pappersmassa fortsätter att inspirera formgivare.

Pokaler av pressad pappersmassa formgivna av Brian Bailey vid School of the Art Institute of Chicago (Whatnot). Foto: Isabelle Dahlborg Lidström

Skira skålar och flaskor av papper från Wrap Art & Design Plv Ltd. Foto: Isabelle Dahlborg Lidström

Maskin och människa
Underfundiga och tänkvärda mekaniska skulpturer och maskiner visades i olika utföranden. Det mekaniskt invanda i vissa av människans rörelsemönster tydliggörs i Laikingland‘s handskulptur.

Lekfullt uttryck fann man också i Miller Goodman‘s geometriska gubbar av återvunna träprodukter

Två träiga gubbar, sammansatta av vintagematerial i enkla geometriska former, från leksakstillverkarna Miller Goodman. Foto: Isabelle Dahlborg Lidström

%d bloggers like this: